Fantasi och minne

Att fantasin är viktigt för minnesförmågan är inget nytt för den som brukar använda minnesknep. Ju mer fantasifulla associationer man lyckas skapa desto bättre brukar minnet fästa sig. Nu finns ytterligare en undersökning som visar på sambandet.

Det är forskare vid Harvard University som funnit stöd för att vår förmåga att minnas saker hänger samman med vår förmåga till fantasi, skriver Science Daily. När den ena förmågan försämras, uppstår också brister i den andra. Orsaken är att både minnet och fantasin styrs av det så kallade episodiska, eller personliga, minnet. (SvD)

Läs artikeln i SvD

Bästa läxhjälpen - lyssna

Enligt en ny undersökning kan föräldrars närvaro ha stor betydelse för barns läxläsning. Barnen lärde sig bättre och kunde lösa svårare uppgifter med en förälder brevid sig. Men föräldern behövde inte förklara, det räckte med att lyssna. Då kunde barnen själva tänka ut svar och resonera sig till lösningar.

Och visst är det väl så det är, stora som små sitter vi alla inne med de resurser vi behöver och kan själva klura ut de svåraste problem. Allt som behövs är lite tid, lugn, trygghet och någon att prova sina nya tankar och idéer på!

Läs artikeln

Det skulle JAG behöva!

När jag berättar att jag skriver böcker om minnesträning får jag alltid samma svar. Varje gång. Svaret är: "Det skulle JAG behöva!". Så hur är det, går vi alla omkring och känner att vi har sämre minne än genomsnittet? Och att vi inte riktigt hänger med i den krävande informationstiden? Att förstå hur hjärnan fungerar kan både förbättra minnet och lätta lite på minnesångesten.

Först och främst kan vi konstatera att det är bra att glömma. Våra hjärnor har kapacitet att lägga varenda detalj på minnet, det finns människor, så kallade savanter, som kan det. Problemet är att den här förmågan gör det nästan omöjligt att fungera i samhället. Man kan inte sortera bort oviktiga detaljer och se de stora dragen. Någon hade exempelvis så bra minne att han inte kunde känna igen ansikten, de var helt enkelt ett myller att detaljer som förändras fullständigt när personen ändrade ansiktsuttryck. Vår förmåga att automatiskt sortera bort det som hjärnan anser som ointressant och oviktigt är alltså en funktion som vi ska vara tacksamma för, även om den inte sorterar rätt precis varje gång. För att öka andelen rättsorteringar, lär dig använda minnesknep och hitta sätt att göra det du vill komma ihåg mer intressant och engagerande.

Att använda arbetsminnet på rätt sätt är också en förutsättning för att känna att minnet fungerar. Vårt arbetsminne använder vi för just de saker vi gör just nu och det har plats för ca 7 saker. Försöker vi hålla fler än sju saker i huvudet samtidigt så kommer några av dem åka upp i rök, helt enkelt. (även om arbetsminnet till viss del går att träna upp).
En tumregel är alltså: det du behöver ha i huvudet just nu, för precis det du håller på med, ha det i huvudet. Det andra "just det, jag måste svara på det där mejlet sen" och "jag måste komma ihåg att köpa mjölk på vägen hem", rensa bort det ur arbetsminnet. Skriv ner på en lapp eller använd ett minnesknep för att lagra informationen i långtidsminnet istället. Då blir du dessutom mindre stressad och mer fokuserad!

Läs mer om minnet i böckerna "Ja tack, Hjärna!" och "Mer än Hjärna!"

Färre kolhydrater - segare hjärna

Färre kolhydrater bästa bantningen visar en undersökning enligt DN. Men undersökningen har bara jämfört några olika bantningsmetoder, som vanligt missar man klassikern "bättre livsstil".

En av nackdelarna med kolhydratsnåla dieter är att vi blir sega i huvudet. Hjärnan får helt enkelt inte det bränsle den behöver. Så att få i sig kolhydrater varje dag är ofta nödvändigt för att känna sig frisk och energisk. Sen kan man ju diskutera hur mycket kolhydrater vi normalt äter och av vilken sort. Att vräka i sig snabba kolhydrater är ingen bra idé - så klart. Sunt förnuft gäller som vanligt alltså, att minska på vitt socker och vitt mjöl, men äta lite fullkornsbröd och fullkornspasta ibland. Med massor av grönsaker till.